Studierna, ledda av Anette Wickström, biträdande professor på Tema Barn vid Linköpings universitet, undersöker hur psykisk ohälsa beskrivs och vilka hälsoråd som ges i sociala medier. Forskarna har analyserat 234 inlägg från fyra framgångsrika kvinnliga influencers med mellan 150 000 och en miljon följare. Dessa influencers är kända för att ofta prata om psykisk ohälsa och har byggt sin plattform genom att vara ärliga och öppna om sina egna upplevelser.
I en av de analyserade videorna syns en influencer som visar upp en klädkollektion medan hon gråter. Trots sitt dåliga mående genomför hon sitt arbete, vilket illustrerar hur hon balanserar rollen som både stark och sårbar. Detta ambivalenta budskap – att man ska älska sig själv och ta ansvar för sitt mående, samtidigt som man är ödmjuk – är centralt i många av dessa influencers narrativ.
Konsumtion som Lösning på psykisk ohälsa
En central slutsats i studierna är att många av hälsoråden bär tydliga spår av nyliberalism och positiv psykologi. Det finns ett återkommande fokus på individens makt och ansvar att påverka sitt eget mående. Kombinationen av självdisciplin, vila och konsumtion – där produkter och kläder som marknadsförs av influencers blir medel för att uppnå välbefinnande – är återkommande teman.
Wickström förklarar att många av de råd som ges påminner om de som kommuner och landsting eller ungdomsmottagningar erbjuder. Detta visar på ett ömsesidigt förhållande mellan samhälle och influencers: influerarna påverkar sina följare samtidigt som de själva är formade av den rådande samhällsdiskursen kring psykisk hälsa.
Utmaningen med motstridiga roller
Influencers som diskuterar psykisk ohälsa kämpar med att balansera flera motstridiga roller. De bygger sitt förtroende genom att vara personliga och sårbara, men deras framgång leder också till ökade reklamintäkter och samarbete med företag och organisationer. Därmed navigerar de ständigt mellan att vara vänner och förtrogna till sina följare, och att samtidigt agera som underhållare, reklampelare och experter.
– I ett fall såg vi nästan en cykel över året, där influencern först visar bilder från lyxiga resmål och restauranger under sommaren, och sedan följer upp med en bekännelse om sitt dåliga mående, för att visa att hon vill vara ett stöd för sina följare, säger Anette Wickström.
Relationernas osynliga roll
Trots den starka betoningen på individens ansvar för sitt mående, framträder ett annat, mindre synligt mönster i analyserna. Samtliga influencers återkommer till hur viktiga deras nära relationer är för att de ska kunna hantera psykisk ohälsa. Enligt Wickström finns det en underliggande berättelse om att relationer, snarare än enbart individens egna ansträngningar, är avgörande för välmåendet.
– När vi tittar på alla dessa videofilmer under ett helt år, är det tydligt att alla har en närstående som är deras totala stöd under svåra perioder. Men detta lyfts aldrig fram lika mycket som den mer individualistiska berättelsen om självansvar, säger Wickström.
Tonårsflickor som källor till insikt
För att få en djupare förståelse för vilka influencers som är mest tongivande, intervjuade forskarna 44 tonårsflickor som följer dessa profiler. Intervjuerna utgjorde grunden för urvalet av influencers och gav insikter om hur de unga följarnas tolkningar och uppfattningar påverkas av de hälsoråd och berättelser om psykisk ohälsa som förmedlas. Nästa steg i forskningsprojektet är att analysera dessa intervjuer för att förstå hur mottagarna själva bearbetar och påverkas av budskapen.
Motstridiga signaler
Studierna från Linköpings universitet belyser de komplexa och ibland motstridiga signaler som influencers sänder ut när de pratar om psykisk ohälsa. De navigerar mellan att vara starka och sårbara, självständiga men beroende av sina relationer, samtidigt som konsumtion framställs som en lösning på psykiska problem. Detta speglar inte bara influencernas egen verklighet, utan också en större samhällsdiskurs kring psykisk hälsa och välbefinnande, där individens ansvar och självförbättring står i centrum.
