Sociala medier: Gemenskap eller jämförelsefälla?
En av de centrala insikterna i rapporten är hur sociala medier både kan stärka relationer och skapa negativa känslor. Nästan 60 procent av de tillfrågade uppger att sociala medier underlättar kontakten med nära och kära, och cirka 30 procent upplever att de sociala plattformarna ger en ökad känsla av gemenskap. Många använder dessutom sociala medier för att delta i intressegrupper där de finner stöd och råd från andra.
Men rapporten belyser även baksidorna med sociala medier. Fyra av tio svenskar anser att de slösar för mycket tid på plattformarna, och vissa känner sig mindre attraktiva när de jämför sig med andra. Skillnaderna mellan könen är tydliga – 20 procent av kvinnorna känner sig mindre attraktiva, jämfört med endast 5 procent av männen. Jannike Tillå, kommunikations- och affärsområdeschef på Internetstiftelsen, påpekar att unga kvinnor är särskilt utsatta för dessa negativa effekter. ”Sociala medier kan skapa känslor av utanförskap och misslyckande, särskilt bland unga kvinnor som jämför sig med andra,” säger hon.
Ett växande behov av digital hjälp
Trots att internetanvändningen i Sverige är närmast universell, visar rapporten att många fortfarande behöver stöd i sitt digitala liv. Var femte svensk uppger att de behöver hjälp med något på nätet, och denna siffra stiger till en tredjedel bland de äldre generationerna. De vanligaste utmaningarna inkluderar tekniska svårigheter, komplicerat språk och osäkerhet kring hur man använder nya appar och systemuppdateringar.
Jannike Tillå betonar vikten av att erbjuda stöd till de som känner sig osäkra i det digitala landskapet. ”Många äldre är oroliga för att göra fel på nätet, vilket skapar en rädsla för att ens försöka. Det är viktigt att vi skapar en mer inkluderande digital värld där alla kan delta.”
Näthat och digitala risker för unga
Ett annat allvarligt problem som rapporten lyfter fram är näthatets utbredning, särskilt bland unga. Ungdomar i åldern 12–19 år är den mest utsatta gruppen, och var femte har utsatts för näthat under det senaste året. Problemet har ökat, särskilt bland tonårspojkar, där nästan var fjärde har drabbats av hot eller trakasserier på nätet.
”Det hårda klimatet på nätet riskerar att påverka både unga människors psykiska hälsa och det demokratiska samtalet,” säger Tillå. ”Kommentarsfälten fylls ofta av personangrepp och hot, och det är en oroande utveckling som vi måste ta på största allvar.”
Sociala medier och nyhetskonsumtion
Sociala medier spelar också en allt viktigare roll i hur vi konsumerar nyheter. Enligt rapporten tar nästan hälften av svenskarna del av samhällsnyheter via sociala medier, nyheter som de annars inte hade tagit del av. Trots detta vill de flesta inte betala för nyheter – mer än 60 procent av svenskarna använder endast kostnadsfria nyhetskällor.
Detta skapar en utmaning för den traditionella nyhetsbranschen, men Jannike Tillå ser också fördelar med den ökade tillgången till nyheter via sociala medier. ”Det är positivt att fler får tillgång till nyheter från olika källor, men det gör också att källkritik blir viktigare än någonsin. Många svenskar har tagit till sig detta – varannan svensk har under det senaste året aktivt kontrollerat om en samhällsnyhet de läst är sann genom att dubbelkolla mot andra källor.”
Förändringar i sociala medieplattformar
Trots att sociala medier är en naturlig del av de flestas liv, sker det skiftningar i vilka plattformar som används, särskilt bland unga. Rapporten visar att Tiktoks popularitet har minskat bland barn i låg- och mellanstadiet, medan Roblox har ökat i popularitet bland ungdomar på högstadiet och gymnasiet.
Denna utveckling är en del av det ständigt föränderliga landskapet för sociala medier, där unga användare snabbt byter plattformar. Samtidigt är de unga också de mest utsatta för nätets hårda klimat, vilket gör det extra viktigt att främja en tryggare miljö online.
AI: Stor potential men ojämn användning
Ett av de mest diskuterade ämnena under 2024 har varit AI (artificiell intelligens), men rapporten visar att det ännu inte skett någon större ökning i andelen som använder AI-verktyg. Dock finns det en fördjupning i användningen bland dem som redan har testat tekniken, särskilt för arbete och studier.
Unga vuxna, särskilt de i åldersgruppen 18–34 år, är de mest frekventa användarna av AI. Sex av tio i denna åldersgrupp har använt ett AI-verktyg under det senaste året, medan endast en av tio personer över 65 år har gjort detsamma. ”Det finns fortfarande stora klyftor i AI-användningen, och vi ser att äldre personer har en mycket lägre användningsgrad än yngre,” säger Carl Piva, vd för Internetstiftelsen.
Sammanfattning och framåt
”Svenskarna och internet 2024” ger en djupare förståelse för hur internet och sociala medier påverkar vår vardag, både på gott och ont. Rapporten understryker vikten av att stödja människor i deras digitala liv, bekämpa näthat och främja källkritik. Samtidigt pekar den på framtida utmaningar och möjligheter, särskilt vad gäller användningen av AI och de ständigt föränderliga sociala plattformarna.
För dem som arbetar med digitalisering, är rapporten en ovärderlig källa till insikter och fakta. Den ger en tydlig bild av hur vi kan arbeta för att skapa en mer inkluderande och trygg digital värld där alla kan känna sig delaktiga.
